Kärlek..
Kärlek är svårt, hjärnan kan säga en sak och hjärtat en annan. Men just nu säger min hjärna och mitt hjärta samma sak, tror jag. Jag är tillbaka hos exet som varit av-på under snart ett år.. Jag vet att jag senast igår sa att jag aldrig ska dit igen. Men man rår inte för vad man känner. Vi pratar massor och han har sina skäl, sina rädslor till att göra som han gör. Men vi kan ju inte vara isär heller. Vi älskar varandra, det finns ingen annan för någon av oss. Då får vi helt enkelt tillsammans jobba med rädslorna som finns. Ta en dag i taget. Just nu känns det bra och jag tänker vila i det. Tänker leva på lycko- och må-bra-hormoner ett tag, jag behöver det. Jag är värd det.
Det är förresten ett fantastiskt verktyg i tillfrisknandet ur sockerberoendet - att vara kär, att älska och att vara älskad.
2 kommentarer | Skriv en kommentar
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: Jag mår bra!
Nästa inlägg: Kärlek och sockerfrihet
Borde ju läsa här varje dag ser jag... lycka lycka lycka till. kärlek åt dig och kärleken.. kram i alla lägen, uppåt, nedåt, raklång och tvärlång..
Tack bästa Jessica! <3 Det känns verkligen bra! Jag är förvånad att jag känner mig så trygg, med tanke på vår historia. Men det gör jag. Han känns så lugn och trygg i det här och är verkligen säker nu, det känner jag och då känner jag mig också trygg och lugn. Jag har ju vetat hela tiden att vi hör ihop, men fått vänta på att han ska fatta..